Idag 25/2 2020 serverar Järna Kafe & Matbygget sin sista måltid i Kulturhuset i Ytterjärnas foajé.

25 februari 2020

Det har de gjort i 11 år. Det var Pia & Johan som fick förtroendet att arrendera foajén i Kulturhuset och driva cafe med enklare luncher. Det fanns redan en restaurang i Robyggehuset. De vann upphandligen för unika och genuina smaker och viljan att driva ett närodlat och biodynamiskt café. Och det blev i sanning närodlat och efter vad odlingssäsongen i Järna kunde erbjuda. Det blev mycket pumparätter den första hösten. Och underbart ekologiskt kaffe och biodynamiskt vin. Pia var utbildad sommelier och både hon och Johan hade jobbat på världsberömda Oaxen Krog när den fortfarande låg på ön Oaxen vid Mörkö. 

Så småningom fick de även ta hand om Matbygget i Robyggehuset. Deras menyer utvecklades till kulinariska upplevelser av äkta råvarors smaker och av oväntade nya kombinationer som aldrig tidigare skådats. Och så vackert allt var!

De senaste åren koncentrerades köket till foajén i Kulturhuset. Det var alltid en fröjd att komma in till caféet med en personal som lyste av stolhet över vad de åstadkom och en sann glädje i att jobba ihop. Alla artister som jag förde dit och som fick smaka deras mat lovordade dem som en av deras turnehöjdpunkter vad gällde mat och publik.

Johan flyttade till Island men Pia fann nya kockar och medarbetare som fortsatte den ständiga utvecklingen. Och hon fick även ekonomin att gå ihop och betalde nogsamt alltid sin hyra i tid. Och det är nog inte lätt att driva ett litet matställe så långt bort. Och uppgiften blir inte lättare av att ena dagen då regnet öste ned och få vill ta sig till Ytterjärna för att fika avlöstes av att nästa dag 400 konferensdeltagare skulle ha 3 måltider med fika. Eller att man aldrig vet om 12:12 konserten skall bli fullsatt eller bara ”150”. Sedan skall det vara frukost för få eller många och sedan 5 rätters finmiddag på kvällen. Det var en bergodalbana utan like. Med aldrig svikande engagemang serverade Pia med sitt gäng högsta kvalité. Ibland kunde det klagas på att frukosten inte erbjöd allt som de stora hotellkedjorna gjorde eller att köerna blev långa eller att närodlat gav för lite variation. Klagan hör till en del människors favoritsysselsättningar. Men i den andra vågskålen var alla som prisade bakverk och smakupplevelser, skönhet och äkthet – och de var öronbedövande många fler – vilket vem som helst som vill kan läsa på googlerecenstionerna. 

Pia sommelier.

Det som gladde mig var den ständiga förbättringen av allt de tog sig för. Den kvalité som vi som arbetar med scenen och artisterna hade sin jämlike i caféet vilket var en källa till inspiration – att alltid försöka ligga på topp.

Och det har varit en glädje i samarbetet där målet alltid har varit att göra sitt yttersta för gästerna i stunden men också för världen på lång sikt – hållbarhet var inget ord utan en livsstil med en självklarhet i ekologi och närodlat. En del tyckte att de inte tydligt nog basunerade ut att de var eko men Pias filosofi var att alla skulle uppleva kvalité genom vad de upplevde själva och att allt restaurangen gjorde var genomsyrat av att det var på riktigt.

Jag är böjd att bedöma människor för deras handlingar mer än vad de talar om. Pia och hennes medarbetare har inte skytt någon möda under 11 år – att dag för dag, timme för timme servera den yppersta kvalité av det som växer på denna plats. Och detta med sann glädje.

Jag är djupt tacksam att jag fått uppleva denna gärning och så många fantastiska matupplevelser. Jag vill också tacka för alla artister som gärna kommit till Kulturhuset inte minst för matens och den goda stämningens skull. Det har varit 11 underbara år som präglats av hur fint det kan bli om man arbetare tillsammans för att skapa en bättre värld idag och för imorgon.

Det har varit en stor inspirationskälla att ha Pia som så troget alltid varit på plats och så förbundit sig med Kulturhuset och platsen och gett också mig så mycket insikt och arbetsglädje både för konsten och livet – TACK!

Pia pekar och berättar.

Text och foto: Peter de Voto

Björn Granath 5 april 1946-5 februari 2017

06 februari 2017

Oförglömligt – det kallar vi ögonblicken som omger oss som något så starkt och gripande och att de blivit ett med vårt liv. Det kan ha varit en blick, en människa, en handling eller något annat. Att de gjort djupt intryck märker vi av att de följer oss och inte vill lämna oss. Antingen som pockande frågor eller som stilla vänner. När man, som jag, lever nära scenens imaginär värld där så mycket av liv och stora tankar visar sig och där så mycket känsla är förtätade, och som likt drömmar är fyllda av lysande ögonblick blir det oförglömliga rikt och likväl märkligt sällsynt.

En ensam man på scenen som med sina rappa repliker får oss att skratta eller häftigt dra in andan och dra oss samman för det uppfordrande tilltalet. Där man sitter på helspänn på stolskanten och ändå har så roligt att det smärtar i ansiktets muskler efteråt. Minnet av hur han – Björn Granath – plötsligt rider på en kamel i öknen, han rider och rider tills vi ser den kamel som inte finns. Detta till evighet utdragna ögonblick glömmer jag aldrig och bär för alltid med mig. Och så var det hans pigga nyfikna blick som glittrade – och samtidigt alltid var så vänlig.

Att sprida sådan glädje och kärlek under decennier där målet egentligen inte var att bara underhålla utan att upplyfta och lysa upp, ge perspektiv och ställa till svars, alla och envar – det var det som skapade så oändligt många ögonblick av oförglömlighet.

Tack Björn Granath! Och må din kamel alltid bära dig genom värme och köld till nästa äventyr.

 

bjorn-granath-2-foto-ewa-rudling

Björn Granath Foto Ewa Rudling

Vi kunde inte bärga oss

28 juni 2015

O så skönt med sommar – ledigheten lockar kring husknuten. Men så dyker chansen upp till härlig musik… Vem kan motstå att höra den unga nya Scandinavien String Quartet? Just det, så nu gör de en konsert i Kulturhuset i Ytterjärna den 5 juli kl 19.00!

Det blir Beethovens stora ciss-moll kvartett och Schuberts Döden och flicka

Går det att få ett mer klassiskt program?! Och de som utgör denna kvarett är sannerligen ett gäng som kan komma att skriva kvartetthistoria om de bara lyckas hålla sams (någotsånär iallafall – det berättas ju om den världsberömda Borodinkvaretten att de inte alls stod ut med varandra privat och alltså åkte i olika vagnar på tåget mellan konserterna – och de skänkte världen likväl stora musikupplevelser) och så måste de ju få spela mycket och höras av många (KOM ALLTSÅ!!!) och få stora gager så att de kan ägna sig åt en av de största konster: stråkkvartettens. Ty den är som musikens ädelsten och kärna. I den ryms oanade världar och i sitt förtätade format hör man ändå hela världsalltet tona.

Upplev en ung kvartetts framtid och medryckande spel.

se kulturhuset.nu

beställ biljetter på ticnet

SSQx4

Ett NYTT webbmagasin för nya tankar och djupa grepp och verkliga frågor

09 juni 2015

Ytterjärna Forum är en ny röst i det offentliga samtalet om vår tids stora frågor. Fokus är på det positiva som människa kan skapa!

Det är en hemsida som  uppdateras dagligen med artiklar, intervjuer, notiser och blogginlägg. Där bevakas även områdena vård & omsorg, mat & odling, utbildning samt kultur.

Ytterjärna Forum är inspirerad av antroposofi men vill  stå för en modern syn på antroposofi och gör inget anspråk på att representera antroposofin som helhet eller att begränsa sig till enbart antroposofiska verksamheter eller idéer. Kulturhuset i Ytterjärna är en av verksamheterna som varit med i initiativet, men projektet ägs och drivs av Vidarstiftelsen.

Gå in och läs om ni tycker det låter intressant: www.ytterjarnaforum.se

Glöm inte att gilla Ytterjärna Forums Facebooksida också: www.facebook.com/ytterjarnaforum

ytterjarna

NU har vi ny hemsida

15 april 2015

Vår hemsida är ett faktum! Efter år av olika alternativ går vi lös på en ny fräsch sida. Vi tackar Katarina Kaila de Voto för alla idéer och uppslag och hennes kollega Cecilia Gavrell som gjort den fina designen och Alexander Zeiher som tolkat, förbättrat och tekniskt skapat sidan. Vi säger adjö till vårt gamla trogna typo3 och öppnar dörren för nya WordPress (det var inte ett lätt val – men blir lättare när många skall uppdatera sidan… faktiskt kan man fortfarande se det gamla typo3 där vårt arkiv ligger på gamla.kulturhuset.nu )

Detta är bara början – denna sida skall växa och bli en förebild;-)

Har du synpunkter (vilka tacksam emottages) mejla emma@kulturhuset.nu

Så här blir det:

nyhemsida blogg

 

Katarinas första tanke var att man skulle välja att klicka på den brandgula ”Evenemang” solen och att man såg att det Kulturhuset rymde var 3 delar:

KULTUR

KONFERENS

HOTELL

Kulturhuset_start-1

Så blev det inte men man kommer fortfarande åt hotell osv inuti vår hemsida!

Västanå i Ytterjärna – ett unikt teatersällskap

13 februari 2015

26092014-smid_01_per

Ett litet klockspel avbryter de medryckande fioltonerna och Sankte Per far till himmelrike – det är de små, små detaljerna som gör dessa svavelosande berättelser till de mästerverk de är. Varje veck i Inger Stinnerboms dräkter, varje färg och mönster, dess snitt som gör att de fladdrar ut eller flaxar eller faller elegant eller tungt och plumt, skönt eller hemskt gör att de häftar fast i rollfigurerna och ger dem liv. Kusligt, vackert, förtrollande. Döden ryser man åt, hinhåle äcklar och människorna är det synd om – fast komiskt är det! Så många frestelser – hur skall någon någonsin alls kunna bli insläppta genom himmelens portar! Ja, Ingers kostymer skulle räcka! Men till detta får vi en musikresa som gör att man lätt skulle kunna bara se på Sofia Stinnerbom och hennes fiol eller andra instrument hela tiden – låt sig förtrollas av hennes melodier och rytmer. Men Anders, förvandlingskonstnären och den urstarka Adriana släpper oss inte ur sitt grepp. En enkel saga kan det tyckas men inte när det kryddas och kokas och stöps i Västanå form. Då blir den livsfarlig – en självransakans timme. Hur lever vi vårt liv, hur låter vi våra tankar löpa och framförallt hur handlar vi – vad gör vi egentligen av vår stund på jorden! Den som svingat trollspöt är förståss Leif Stinnerbom. Det är bara att dra efter andan, buga och tacka för att han om och om igen orkar ge berättelser liv och att ha lyssnat på ödet och funnit en fru som är ett geni och som ger hans rollfigurer dräkter av brinnande liv och andlös anda.

Och det lilla mikrokosmos vi i dessa dagar får uppleva i Ytterjärna kan ju inte mäta sig med detta stora, som kan upplevas i deras egen lada i Sunne – åk ditt trots att namnet är outtalbart och totalt okänt – vi kommer garanterat likväl bli bergtagna – LOMJANSGUTEN! Spelas i sommar där i Sunne i Värmland! 

 

Sankai Juku med sitt oändligt vackra TOBARI ffg i Sverige NU äntligen i Ytterjärna

26 november 2014

Nu har AGAMATSU – Sankai Juku’s grundare och ledare, koreograf och dansare – kommit med sin trupp till Ytterjärna. Det är en ödmjuk man med vänliga ögon och ett stilla sätt, varm och ständigt sökande jämvikten i livet och i konsten. Hans första verk kom att bestå av 7 bilder där han själv gör 4 scenen helt ensam – solo – Så har formen förblivit likväl om innehållet ständigt förändrats, omgivning, scenografin, idén, uttrycket – kvar i centrum står skönheten och balansen. Visst finns det groteska, dramatiska, upprivande – men bara som kontrast till fulländningen, väntandet, stillheten, lyssnandet, varat –

Ja ett nytt lugn spred sig med ens i den hektiska aktivitet som det innebär att sätta upp fler antal lampor än vi någonsin haft – ja, inte bara hänga utan rikta! De ska lysa i en alldeles speciell vinkel EXAKT 100-tals!

Och ljudet ska klinga som från universums stjärnor… osv Och likväl drar en fläkt av uppfylldhet och en känsla av att vi har all den tid vi behöver över oss.

Och vi ser fram emot att kunna se söndagens ljusfest dit människor vallfärdar och stjärnljus av Sankai Juku.

Tobari(c)Sankai Juku4518-2

Beethoven var tokig

10 november 2014

När Roland Pöntinen av ren kärlek låter Beethoven träda fram ohöljd och vansinnigt radikal som han är blir det inte bara dunderguden eller pianovirtuosen eller geniet vi möter utan en som verkar tokig med ett förståsigpåaröga sett ur vår verklighet och erfarenhet – men ser vi från musikens andra sida tycks andra lagar gälla! Det tokiga är det enda gångbara, det vilda det enda anständiga och det blixtrande nya det enda sanna. Så lyfter Pöntinen slöja för slöja, bombardemang och skirhet – och allt får en ny mening och det som återstår är en känsla av nyföddhet och djup skönhetsupplevelse och insikten att förnuftet måste skakas intill tokighet för att även andra världar ska bli begripliga.

BEETHOVENS PIANOSONATER del 9

KULTURHUSET i YTTERJÄRNA

9 november 2014 kl. 19.00

Ludwig van Beethoven (1770-1827)

P R O G R A M

Sonat nr.9 E-dur op.14 nr.1 (1798-99)

  1. Allegro
  2. Allegretto
  3. Allegro comodo

Sonat nr.24 Fiss-dur op.78 (”Für Therese”) (1809)

  1. Adagio cantabile – Allegro ma non troppo
  2. Allegro vivace

p a u s

Sonat nr.3 C-dur op.2 nr.3 (1795)

  1. Allegro con brio
  2. Adagio
  3. Allegro
  4. Allegro assai

Roland Pöntinen, p i a n o

Pöntinen solglas

Stycken alla spelar Mästerligt framförda

10 november 2014

Henrik Måwe var torsdagen den 6/11 12:12 artist. Hans omfattande program som inledes med ett av de stycken som nästan varje nybörjare på pianot  strävar med och älskar att spela BACHs C-dur preludium. Även Für Elise kom;-) Ändå var det det nykomponerade stycket av svenske Albert Schnelzer som mest av allt tog andan ur den hänförda publiken. Måwe fick stående ovationer trots att han bröt mot 12:12s 20-minuters koncept som han dubblade PLUS ett extranummer av Schubert med Franz som vanligt himmelska längd! Men även om publiken tycktes njuta hela tiden kommer 12:12 inte att vara mer än i princip 20 eller max 30 minuter –utom GALAN den 12/12 – då blir det en hel timme med hemlig artist!

J.S. Bach – Preludium i C-dur ur WTK I
J.P. Rameau – Rondo: Les Tendre Plaines
F. Chopin – Ballade nr. 2 i F-dur op. 38
Ludwig van Beethoven Für Elise
J. Brahms – Ur op. 118: nr. 2 Intermezzo A-dur & nr. 3 Rapsodi g-moll
Albert Schnelzer – Dance with the Devil
Extra: F. Schubert – Impromptu Gess-dur op.90 nr. 3

henrikmawe_mg_72

Men glöm inte först to den 6 dec då det blir något helt nytt igen!

Mats Bergströms konst

03 november 2014

Att spela så att gitarren sjunger BACHs melodier så att skönheten bevaras trots alla andra stämmors uppror och egensinne och att få musiken så kristallklar och att det samtidigt svänger om det – det fick vi 100 som var där en allhelgona afton uppleva. Mats skalade bort alla repriser likväl tog musiken nära 120 minuter. De tre sonaterna och de tre partitorna. Det var så intensivt – varje del kom ju bara en gång och varje del är obegripligt ny och annorlunda. Så var denna den sista konsert av de tre åren till ända och vi tackar Mats Bergström för en fantastisk konsert som vi aldrig kommer att glömma!

Mats Bergström 2_lgp