Archive for the ‘Dans’ Category

Lena Josefsson En brandfackla i mörkret

24 maj 2020

Idag 13/5 2020 skulle Lena Josefsson fyllt 64 år.

Med sitt röda hår och helsvarta skinnklädsel var Lena Josefsson även som individ en brandfackla i en svart värld – en värld att kämpa mot, att lysa upp, att sätta i rörelse. Alltid när jag träffade henne var hon arg och upprörd över någon orättvisa eller översittarskap. Ständigt i kamp mot förlamande omständigheter som skulle övervinnas och besegras. Oftast också kämpande mot smärtor i sin egen kropp, som inte alltid ville hänga med i den hektiska aktiviteten och kampen i det långsamma landet med sina långbänkar och oförståelse för rörlighet. Snabb, överraskande rörelse som förändrade och helst skulle kullkasta allt förväntat. Det svenska passet som hon ändå sade hade räddat hennes liv många gånger i Afrika där hon var född och vars energi och konstnärer hon outtröttligt förde till Sverige. Få människor orkar kämpa som hon ständigt gjorde. Men i sina dansverk var även stort lugn. Där var människan som god och social varelse. Där var scener där den gamle mannen mötte det lilla barnet, hand i hand i vattenpussarna. Där afrikaner åkte skidor så oförglömligt vackert och roligt att publik i Ytterjärna 10 år senare frågade efter om den föreställningen inte kunde komma tillbaka! Och svenskar som lärde sig vilda afrikanska danser från människans ursprungliga trakter. Även om Lena t ex gjorde en föreställning med kontorsbord och fartfyllda kontorsstolar med hissnande skicklighet och akrobatik så underhållande och med sånt raffinemang att den för alltid etsat sig in de som upplevt den var ändå det mystiska, natten och gryningsljuset, hur alla människor är likar och hur vi kan mötas i det enkla levande det hon alltid kretsade kring. Ja, på ett sätt gjorde hon om och om igen samma föreställning. Så som några som anser att har man hört ett stycke av Mozart har man hört alla. Gick man in i hennes värld uppenbarades det som gör oss till människor, att mötas och röra oss i samma takt och uppleva enhet i all vår olikhet och kunna ha roligt trots mörka hot och att mörker och nattsvart storm med blixtar som förbränner bara är fond till det inre ljus som stiger fram ur varje människa och den försoning som finns i varje rörelse, i varje människomöte. Mötet med Lena Josefsson lämnade ingen oberörd. Hennes väsen och liv var en uppfodring till alla att stå upp för människan och vårt allra viktigaste redskap i vårt liv: Dans och rörelse. Dans för kroppen och rörelse för vårt vara som inre människa till förändring, förbrödring och till att skapa en värld värdig människan.

Det är sorg att hon lämnat oss. En inflammation i kroppspulsådern. Hennes liv var drama. Mötet med Lena var dock alltid fyllda med skratt och en intensiv livskänsla av att allt elände var övervinnbart bara man inte gav upp. Lena – vi skall inte ge upp. Vi ska fortsätta dansa! Och måtte vi kunna kämpa som du! Och må dansen följa alla människor genom livet som den gjorde dig. Nu när du lagt din kamp bakom dig så dansa vidare fri!

 

Ett NYTT webbmagasin för nya tankar och djupa grepp och verkliga frågor

09 juni 2015

Ytterjärna Forum är en ny röst i det offentliga samtalet om vår tids stora frågor. Fokus är på det positiva som människa kan skapa!

Det är en hemsida som  uppdateras dagligen med artiklar, intervjuer, notiser och blogginlägg. Där bevakas även områdena vård & omsorg, mat & odling, utbildning samt kultur.

Ytterjärna Forum är inspirerad av antroposofi men vill  stå för en modern syn på antroposofi och gör inget anspråk på att representera antroposofin som helhet eller att begränsa sig till enbart antroposofiska verksamheter eller idéer. Kulturhuset i Ytterjärna är en av verksamheterna som varit med i initiativet, men projektet ägs och drivs av Vidarstiftelsen.

Gå in och läs om ni tycker det låter intressant: www.ytterjarnaforum.se

Glöm inte att gilla Ytterjärna Forums Facebooksida också: www.facebook.com/ytterjarnaforum

ytterjarna

Västanå i Ytterjärna – ett unikt teatersällskap

13 februari 2015

26092014-smid_01_per

Ett litet klockspel avbryter de medryckande fioltonerna och Sankte Per far till himmelrike – det är de små, små detaljerna som gör dessa svavelosande berättelser till de mästerverk de är. Varje veck i Inger Stinnerboms dräkter, varje färg och mönster, dess snitt som gör att de fladdrar ut eller flaxar eller faller elegant eller tungt och plumt, skönt eller hemskt gör att de häftar fast i rollfigurerna och ger dem liv. Kusligt, vackert, förtrollande. Döden ryser man åt, hinhåle äcklar och människorna är det synd om – fast komiskt är det! Så många frestelser – hur skall någon någonsin alls kunna bli insläppta genom himmelens portar! Ja, Ingers kostymer skulle räcka! Men till detta får vi en musikresa som gör att man lätt skulle kunna bara se på Sofia Stinnerbom och hennes fiol eller andra instrument hela tiden – låt sig förtrollas av hennes melodier och rytmer. Men Anders, förvandlingskonstnären och den urstarka Adriana släpper oss inte ur sitt grepp. En enkel saga kan det tyckas men inte när det kryddas och kokas och stöps i Västanå form. Då blir den livsfarlig – en självransakans timme. Hur lever vi vårt liv, hur låter vi våra tankar löpa och framförallt hur handlar vi – vad gör vi egentligen av vår stund på jorden! Den som svingat trollspöt är förståss Leif Stinnerbom. Det är bara att dra efter andan, buga och tacka för att han om och om igen orkar ge berättelser liv och att ha lyssnat på ödet och funnit en fru som är ett geni och som ger hans rollfigurer dräkter av brinnande liv och andlös anda.

Och det lilla mikrokosmos vi i dessa dagar får uppleva i Ytterjärna kan ju inte mäta sig med detta stora, som kan upplevas i deras egen lada i Sunne – åk ditt trots att namnet är outtalbart och totalt okänt – vi kommer garanterat likväl bli bergtagna – LOMJANSGUTEN! Spelas i sommar där i Sunne i Värmland! 

 

Mozart i skimrande ljus

03 februari 2014

En fullsatt sal i andäktig tystnad i en sant helig stund där ljusriken och dödsriken öppnade sig när den enorma kören på över 200 själar, fina orkestern och 4 samspelta solister under Göran Sjölins inspirerande, lekande och ändå precisa ledning frambragte ett oförglömligt Requiem.

På fredag den 7 är det dags igen – nu för en nedstigning genom skärselden… Sydsvenskan kallar den En mästerlig helvetesfärd… Citat: 

Sömlöst går scenerna i varandra; tablåer flammar upp och släcks, gestalter krumbuktar sig i eldslågornas sken och glider ut igen. Signe Kroghs videoprojektioner är effektfulla utan att ta över och fungerar dessutom enastående väl tillsammans med Jan-Erik Sääfs musik, framförd av kören Petri Sångare och kammarorkestern Musica Vitae. Replikerna, som annars tenderar att vara ensemblens svaghet, byts mot gester och rörelser som säger långt mer än ord.

Och det är förskräckande, just som en resa till helvetet ska vara. Och samtidigt så hejdlöst roligt, skevt och gripande att nittio minuter smälter bort i värmen på ingen tid alls. Ordet är slitet och skört och ändå måste det till; detta är ett mästerverk.

Moomsteatern inspirerad av Dantes Den gudomliga komedin!

affischbild 72

Fånga ögonblicket – Stjärnkonstellationer och kometer

09 november 2013

Ser vi upp på himlens stjärnkonstellationer ger de oss en evighetskänsla. Artister och ensembler kommer och går som kometer – det gäller att pricka in den molnfria kvällen för att få uppleva dem. En del grupper, som den som Ambra Succi skapat för 1:a Adventshelgens streetdance föreställning, är dessutom en ny grupp för just det. Så där kan man inte ens vänta!

Ambra_003_16014_Web2

Spontana konstellationer i den klassiska musikvärlden är alltför sällsynta. Så när de två mycket erfarna musikerna Mats Zetterqvist och Pascal Siffert (altviolinst och konsertmästare) bildar en flyktigt sammankommen stråktrio tillsammans med den unge stjärncellisten Jakob Koranyi (inget piano alltså) så är det en komet man bara inte får missa – den kan snabbt ha försvunnit i rymden… Lyckliga de som hann uppleva dem! I Kulturhuset i Ytterjärna lördag den 9 novmeber kl 19.00. Och de spelar bara BEETHOVENS STRÅKTRIOS – ja, där kom en fläkt av evigheten –

flyer finalBeethoven trio

L v Beethoven Stråktrio D-dur op 9 nr 2- 1 Allegretto 2 Andante quasi Allegretto 3 Menuetto: Allegro 4 Rondo: Allegro

paus

L v Beethoven Stråktrio c-moll op 9 nr 3 – 1 Allegro con spirito 2 Adagio con espressione 3 Scherzo: Allegro molto e vivace 4 Finale: Presto

L V Beethoven Stråktrio G-dur op 9 nr 1 – 1 Adagio – Allegro con brio 2 Adagio, ma non tanto, e cantabile 3 Scherzo: Allegro 4 Presto

Beethoven

 

Så långt in i framtiden man sig vågar – och Livets trådar

15 maj 2013

Att skapa program är som att spela musik. Total hängivelse åt nuet med en samtidig blick in i framtiden. Men hur långt vågar man sträcka sig in i framtiden utan att förlora fotfästet och intresset för nuet? Nuet är ju livet! Framtiden en skön förförisk idé eller en blek tanke – en dröm eller en illusion som totalt saknar den verklighet vi faktiskt lever i. Utopiernas värld. Men visst är den skön, vacker och livgivande – tanken på det man kan komma att få uppleva… Så är varje program en egen värld att kunna drömma om. Som Cirkus Cirkörs Knitting Peace (som vi redan släppt biljetterna till för föreställningarna i september 2013) – inte vill jag se en trailer och tas ur min alldeles egna vision av föreställningen. Dvs jag gillar inte förhandsvisningar eller när artister vill prata och berätta före en föreställning. Magin är att inte veta utan att få ana, drömma och låta sig överraskas. Ändå är just denna trailer ett smakprov på det genialiska i det enkla som Tilde och Cirkör låter blomma upp – och visst blir det annorlunda och bättre i verkligheten. Dvs när vi får sugas in i deras drömvärld. Där framtid och nu – verklighet och dröm förenas! Vi längtar till den 27 september där livets trådar vävs.

Här är smakprovet

 

Dans är livet, nyttigt och lätt om det heter GAGA

07 februari 2013

Nu ska alla få pröva på Ohad Naharins egen dansart Gaga. På söndag den 10/2 kl 11 eller 15.00!

Den mäter du dig själv med. Den är fri och befriande. Spännande och öppnare av världar inom och utom dig. Den är inte bara för dansare. Denna workshop är för alla – dig och mig. Våga dig ut på scenen! Ingen får se på!

Gaga instruktör får inte vem som helst vara. Ohad har valt ut några – en av dem är Rachel Osborne! På söndag kommer hon till Ytterjärna för att inviga oss i Gaga!

Danslärarutbildningen, LTU i Piteå, Rachael OsborneR

Överhettning i höstmörkret

20 november 2012

På 14 dagar har vi haft 12 evenemang… Puh! Rekord för oss så här vintertid. Sliter och inspirerar! Bokens dag med dikt och högläsning av författarna var ett evenemang i sig man gärna har igen!

Nu har repetitionerna för dansarna Lilly Zetterberg och Sara Larsson- Fryxell börjat inför premiären lö 24/11-12 kl 19.00!

Lilly i Foajén

Lilly Zetterberg

Sara från en annan tid

Sara

Awake startade säsongen

10 september 2012

Awake Project spelar i ett gränsland dit inte många vågar sig. Väl där är fascinationen och entusiasmen total.

Deras landskap är som drömmens – bländade vackert med mångtydiga budskap som väcker fantasin och på ett mystiskt vis ger djupare insikter dess mer man tänker tillbaka på föreställningen.

Deras medel är gränslöst. Musik, bild, idé, språk – och här talar vi verkligen språk! Klingande, poetiskt, dramatiskt. Genom sina tvära kast mellan konstarterna skapas reliefer som både ökar drömkaraktären men också upplevelsen av det realistiska.

Skickligheten hos ensemblens medlemmar är imponerande och skapar fantastiska förutsättningar för dem och deras regissör att skapa fritt.

De är ett avantgardteam som inte drar sig för att sjunga koraler. Inget tycks vara tabu.

Det finns en råd tråd och det är just musiken. Ibland som filmiskt ljud men mestadels en ren skönhetsupplevelse.

Vad är då deras akilleshäl? Säkert publikens vånda över att våga gå på något som inte klart och tydligt är antingen teater eller musik, akrobatik eller performance. Dessutom tar de sig ann svåra teman.

Deras styrka är att trollbinda dem som vågar sig ditt. De får en totalupplevelse av konst!

Västanå Ytterjärnskt djup med vingar

22 februari 2012

Så har 8 föreställningar av Nils Holgersson upplevts in på bara skinnet i Västanås mongoliska tält. Fantastiskt är ett ord jag nog inte hört så många gånger som under dessa underbara dagar av publiken som med bultande hjärtan och tårfyllda ögon klev ur Yurtan efter en timmes magisk teater.

När Jacob Hultkrantz hoppat över geografin och lyft fram vägen för Nils att från elak pojk över litenheten och kampen för överlevande bli stor och människa har han kongenialt skapat Selmas Underbara resa till en människovardandets väg. Aj, det lät svårt och tungt – det var ju tvärtom oerhört spännande, livfullt, rörande, tänkvärt, medryckande, inspirerande, vackert, njutbart – ja det var som livet är när det är som bäst. En saga som man bara inte vill ska ta slut.

Västanå teater är Ytterjärnas närmaste vän i djupet. Det är med stor tacksamhet vi tar emot dem och med stor saknad vi ser dem dra vidare på sin turné. Mitt råd är att följa efter och se föreställningen så många gånger ni bara kan. Jag såg 8 föreställningar och hoppas att få se dem i Ytterjärna i höst igen!

Men däremellan kan man dra till Värmland och se dem bryta ni mark med fransk komedi…