Archive for the ‘Arkitektur’ Category

Ett NYTT webbmagasin för nya tankar och djupa grepp och verkliga frågor

09 juni 2015

Ytterjärna Forum är en ny röst i det offentliga samtalet om vår tids stora frågor. Fokus är på det positiva som människa kan skapa!

Det är en hemsida som  uppdateras dagligen med artiklar, intervjuer, notiser och blogginlägg. Där bevakas även områdena vård & omsorg, mat & odling, utbildning samt kultur.

Ytterjärna Forum är inspirerad av antroposofi men vill  stå för en modern syn på antroposofi och gör inget anspråk på att representera antroposofin som helhet eller att begränsa sig till enbart antroposofiska verksamheter eller idéer. Kulturhuset i Ytterjärna är en av verksamheterna som varit med i initiativet, men projektet ägs och drivs av Vidarstiftelsen.

Gå in och läs om ni tycker det låter intressant: www.ytterjarnaforum.se

Glöm inte att gilla Ytterjärna Forums Facebooksida också: www.facebook.com/ytterjarnaforum

ytterjarna

Smaka Framtiden är igång

31 augusti 2014

Nu har vi öppen dag i Ytterjärna med Smaka Framtiden. Det första som möter oss i Kulturhuset i Ytterjärnas entré är Anna Gran (se bilden) och hennes fantastiska tovade näckros- (även de tovade) skålar. Kom och njut! Nästa Smaka Framtiden dag med gratisbuss från Södertälje är till evenemanget 12.12 på torsdag den 4 september – välkomna! Program och info här…

AnnaGran_tovade_fat

Abbi 100 år

04 november 2013

Abbi? Jo, så kallades den mästerlige, anspråkslöse, envetne, originelle skaparen av Kulturhuset i Ytterjärna – Hans namn var Erik Asmussen och han var från Danmark och hade startat sin bana med att lära sig spismureri. Han älskade spisar och jag tror inte att det finns något hus han ritat som saknar en spis för riktig eld. Men det är inte för hans spisar han kommer att bli ihågkommen – tvärtom ryker de flesta in och det var nog bra att han blev arkitekt! Men som arkitekt var han en mästare. Som likt kompositörer som man direkt känner igen, Mozart, Dylan osv så ser man direkt: Här har Abbi ritat. Visst var han inspirerad av antroposofiska tankar vilket man kan tycka sig se i hans byggnader. Men mer gjorde han något ut av de tankar som antroposofins grundare Rudolf Steiner hade om världen, arkitekturen och framförallt det skapande, levande och andliga. Som att den räta vinkeln är en ganska död vinkel och att arkitekturen påverkar hur vi tänker (att säga att någon tänker lite fyrkantigt är inte ens bland gemene man något särdeles positivt). Vad han ville och tänkte vet jag mycket lite om, ty trots att jag ofta mötte och talade med honom vid kvällsmat och vid flyktiga möten i seminarieträdgården så hörde jag sällan vad han sade, då hans danska silades i hans vita mustasch och då han med en humoristiskt glimt i ögat tycktes vilja upphäva det han just sagt för att det inte skulle fastna och bli till något citerbart. Hans verklighet var det föränderliga, organiska, rörliga. Lustigt att hans medel då blev det mest oföränderliga  – arkitektur – man bygger liksom inte om hus hursomhelst, och i vart fall inte Abbis. För Abbis hus har själ – från helheten till de minsta detaljer. Man kan reta sig på vissa opraktiskheter men man man inte låta bli att älska dem. Det är inte genom sina uttalanden han kommer att gå till historien utan genom sina verk.

Kristofferskolan i Bromma, där jag fick gå från klass 8 är ett under av inspiration. Från den stora scenen i centrum av allt, som en stor självklar mötesplats, till kemirummets underbara ovanifrånperspektiv, målningsalens ljus, eurytmisalarnas breathtaking space, matsalens skönhet, gymnastiksalens proportionalitet osv osv Den är genial. Och hur mycket man än förstör av klåfingrig uppfräschningsanda med att ta bort t ex ingångsdörrarnas färg osv så kan man aldrig förstöra helheten och storheten i denna magnifika skolan!

Vidarklinken, Robygge, elevhem, bibliotek, musiksalar och så till slut Kulturhuset i Ytterjärna som en fulländad scen och mötesplats. Ja, Abbi – varje dag sedan 21 år har jag kommit in i detta konstens tempel och alltid har det varit med samma hänförda känsla jag trätt in i foajén och in salen, aldrig har jag blivit trött på dina originella och speciella vinklar och vrår – tvärtom, upptäcker jag bara alltfler saker i din skapelse. Det är ett underbart hus – ett mästarverk av en mästare – Erik ”Abbi” Asmussen.