Beethoven och rocken Pöntinens magi

Roland Pöntinen går inga omvägar. Känsla – ja! Vilja – massor. Det är pang på när Roland spelar Beethoven. Vilt och euforiskt men framförallt med dunder och tryck! Så ska Beethoven låta. Att om han levt nu hade han varit rockartist – heavy! Intrycket av power mildras inte ens av en Månskenssonat med berömda 1a satsen i lågmält pianissimo och den andra synkopsprängda satsen i ett meditativt tempo. Det är lugnet före stormen. Når det brakar loss i 3 satsen tumult så är det bara ”Lugn vad var det jag kände – lika bra att det får komma ut”.

Ja två mästare möts och mullrar. 7 ggt till… 2 av de 9 konserterna med Beethovens 32 pianosonater. Det låter som om det bullrade men i själva verket var det bestående intrycket hur varje ton genomlystes av Pöntinens egen glöd och den rekordstora publiken satt andlös och undrande om detta var en dröm eller om det är möjligt med männskliga händer…

Jacob Kiehn valde en genomgående röd förgsättning i det svarta rummet med den svarta flygeln. Kan det blir to much? Knappast när det gäller Beethoven!