Kulturhuset i Ytterjarna's blog

Cello på ekfat

Peter de Voto — Fri, 27 Jan 2012 11:03:42 +0000

Igår var det en sådan där sällsynt händelse på Berwaldhallen som jag vet kommer följa mig och säkert alla som var där som ett underbart dovt skimrande och vibrerande minne. Sussanna Mälki som för längesedan spelade cellokonsert i Kulturhuset i Ytterjärna men som nu är berömd dirigent anförde Sveriges Radiossymfoniorkester. Cello spelade Truls Mörk. Jag hade hört en inspelning med honom som kändes lite tung men igår med Susanna var där bara kraft, lyrik och mättad svärta i hans spel och i orkesterns. Den tonen och den tolkning kan lugnt sägas vara lagrad ett liv på ekfat. Utsökt!!!!!! Besök direkt ikväll…

Imorgon kommer en helt ny upplevelse i Kulturhuset i Ytterjärna – Sara Övinge med sin ljusa violin kompad av Natallia Papova.

Programmet finns nu på kulturhuset.nu läs mer…

Gott Nytt År 2012

Peter de Voto — Sun, 01 Jan 2012 22:48:43 +0000

Visst är der härligt att börja ett nytt år. Som att ha ett vitt rent papper framför sig. Spännande för att man inte vet vem man kommer att möta eller vad som ska hända! Och så möjligheten att göra allt man varit sisådär på så ofantligt mycket bättre. Ja, allt ska nog bli helt idealt och unikt ! Ja – det SKA det bli!!! 2012 är redan en vän o bundsförvant. Till hösten ska Kulturhuset fylla 20 år. härlig framtid här och samtidigt en rik vår. Vi börjar med en överraskning på torsdagens 12.12!
Så kommer programmet o Anna med Goldbergvariationerna – Bach i högform!
Gott Nytt År !!!

BatSheva var här

Peter de Voto — Mon, 05 Dec 2011 01:38:07 +0000

Danscompaniet från Israel kom en sen natt. Redan när de kom in i foajén anade man vad som skulle komma. En våg av energi sköljde över oss grep oss som en vänlig surfvåg. Jag fick komma med när de tog sig till Hovsjö som bränts ned för ett tag sedan. Med 100-tals barn i gymnastiksalen var det bäddat för störning och svårigheter kunde man befara – o så annorlunda det blev. Glädje, förvåning, överraskning, vild dans, total stillhet där det bara var en laddad väntan – eller som när alla dansarna gick runt och hälsande på ungdomarna långsamt allvarligt seende dem djupt in i ögonen hållande deras händer. Så plötsligt drogs de upp och fick dansa med i allt svårare danser. Ögonen som lyste av glädje och energi. Jag kunde inte värja mig. Hur skulle en tillrättalagd koreografi som vi skulle ha i Ytterjärna bli jämfört med detta?

Jo det blev ärn här en sådan upplevelse att även den mest ointresserade av dans dansade hem efteråt och kände att dans har nog nått med framtiden att göra! Den rycker ju med oss utan att vi förstår. Den får att att skratt utan ord. Den griper oss och låter oss se kärleken höjd över sentimentaliteten. Iallafall när Batsheva svingar sina sinnen och kroppar. För det är deras sinnen deras själ deras energi och förhållande till världen och varandra som gör det vad saltet gör till maten och inte bara deras virtuosa danskonst. När sedan publiken dras upp på scenen och vi fick glädja oss åt att alla kan dansa är glädjen total. Det var således succé.

Och vad sa dansarna idag när de skulle åka efter en vecka i Ytterjärna på lilla nya hotellet som de lovordade – jo de sade: Vi vill inte komma tillbaka, vi vill stanna! Den som inte var med lyste ändå som en fixstjärna över Kulturhuset: Ohad Naharin, koreografen, han lärde oss att geni förbundet med det universella förändrar oss och därmed världen. Vi erfor utvecklingens kraft, förändringens spänning och de djupa rötternas förening. Ja han är ett geni! Man vill göra något ovanligt för nordbor: beröra jorden med sin panna.

De åkte och vi saknar dem oerhört men de har gett oss minst tre ting:

En oförglömlig upplevelse

Energi (och vi ska ordna GAGA-workshops redan i vår 2012)

Och de HAR lovat att komma tillbaka (och det löftet ska vi leva på och vårda!)

Valet Himlen eller Jorden enkelt den 31/10

Peter de Voto — Tue, 01 Nov 2011 22:45:00 +0000

Blixtljuset som plötsligt låter oss se allt klart av det som är väsentligt och man grips av livets under.

Jag måste erkänna: motståndet var massivt. Jag höll på att missa det.

Det var höstlov, ruggigt och måndagskväll.

Liszt är inte på min topplista. Ändå tog jag mig i kragen och åkte de 50 km till Operan för att höra Roland Pöntinen fira Liszt 200 år.

Det kommer jag aldrig att ångra.

Inte bara att Roland visade pianovirtuoseri som tog andan ur publiken – faktiskt trodde jag inte det var möjligt att spela så. Utan det var den djupa och briljant intellektuella inlevelsen i hans framförande som avhöljde Liszts själ och ande. Mållös inför skönheten, fantasin och kongenialiteten i operatranskriptionerna blev Liszt upphöjd och förklarad. Man brukar säga att det var som att vara i himlen, men jag kände som i hänryckning att vara på jorden är något av det finast man kan få vara med om – om man får uppleva sådan skönhet och spänning som Pöntinen–Liszt bjöd på.

Klicka på bilden så ser ni den som mästerfotografen Mats Bäcker© gjort den!

Inte utan att jag uppfylls av ödmjuk tacksamhet för att han vill gästa vårt lilla Kulturhus: Nu på Söndag med cellisten Torleif Thedéen (SÖNDAG 6/11 KL 16.00 och inget annat) och senare med sina besjälade tolkningar av Beethovens 32 pianosonater (Söndagen 27/11 mitt under brinnande ljusfest i Ytterjärna Kulturcenter KL 19.00)

Performing – skapelse i nuet

Peter de Voto — Wed, 12 Oct 2011 21:24:25 +0000

Varje föreställning – ja, varje människomöte är en performence. Det oväntade och improviserade är vardagen för oss alla. Vi vet intet om framtiden och hur ofta sover vi inte i nuet – vi vaknar upp efteråt och säger oss själva: varför gjorde jag inte så eller sa det eller det. Efterklokhet – inte vill vi ha det som måttstock för konst. Likväl är performence varken attraktivt för flertalet eller riktig konst för många. Men när Charlotte Engelkes ger allt i sin Miss Very Wagner så kanske man inte kan ”förstå” likväl rycks man med i denna värld som varken är dröm eller verklighet, snarare livets NU – intensivt, omtumlande, oväntat.

När det är över ropar själen efter mer. Och ja, det blir det. Självklart vill vi se fortsättningen: Siegfrid!

Springa efter skuggan

Peter de Voto — Thu, 15 Sep 2011 21:42:22 +0000

I Kulturhuset har vi nu avverkat säsongstarten och det har varit en tävling i att hinna ikapp vår skugga… Det började lite motigt med att ingen artist hittades som kunde komma till den första 12.12:-(

Det löstes i panik med att Peter Friis Johanson flög upp från Köpenhamn och spelade en hel Beethovensonat. Hans nästa sista nr 31. Där han helt döv gav oss en värld av skönhet och omtumlande förvandlingskonst. Peter spelade med stor inlevelse och fantasi, som renderade jubel från den stora 12.12-publiken (nära 300 personer en torsd lunch – det tyder väl på kulturbehov!)

Edsberg och ex-eleven Susanna Arminen med sin Trio La Rue från Finland var de första konserterna. Och vi kände att allt vårt arbete för dem gav 100-falt igen!

Nu hjälper vi SeeColour med ett scen inslag. Eurytmikoreografen Göran Krantz och pianisten Oskar Ekberg håller föredrag om Messians färgvisioner i förhållande till sin musik och Charlotte Krantz dansar skön eurytmidans Sönd 18/9 kl 15.00

Föredrag-konsert-eurytmi: Olivier Messiaen

och hans unika färgmusik.

Göran Krantz Föredrag, Koreografi, Ljus

Charlotte Veber-Krantz Eurytmi

Oskar Ekberg Piano

Det hemliga

Peter de Voto — Tue, 30 Aug 2011 21:15:23 +0000

Hur beskriva det okända – det hemliga utan att avslöja det, bryta magin, stilla nyfikenheten, väcka bedömmaren i oss som suckar och visskar Är det där verkligen något för mig?! Ja, även om man inte ens vet vad det är…

Hmm undrar ni, vad talar han om? 12.12 förståss!!! Vår lunchkonsert med hemlig artist. 20 minuters livsviktigt kulturtillskott före maten. Varje 1:a torsdag i månaden – GRATIS och alla är välkomna som kan sitta tysta och låta sig uppfyllas av konst. Nu den 1 september torsdag och start tolv minuter över tolv 12.12!

Hemligt värre som alltid.

Men inte säsongstarten – som är på sönd kl 16 och den är inte hemlig Det är Edsbergs kammarorkester med spelande ledare – Mats Zetterqvist.

Smygpremiär av SNUO med Tõnu Kaljuste

Peter de Voto — Sun, 14 Aug 2011 09:14:06 +0000

Ikväll den 14 aug kl 19.00 fylls Kulturhusets scen till bristningsgränsen av långt över 100 unga musiker från SNUO – Sveriges Nationella Ungdomssymfoniorkester. De har genljudit över hela Ytterjärna i en vecka nu, som levt upp på ljudfronten också. För ögat är det ju redan turbofart med utställningen SeeColour i skala 1:1

Arvo Pärt symf nr 3 där man kan ana det som kom att bli hans berömmelse – det enkla. Här breder han ut sig storslaget och med nyfiken och lust över symfoniorkesterns våldsamma kraftpotential. Efter paus Rachmaniovs magnifika 2:dra symfoni.

Det roliga är att ett helt nytt verk som kommer att uruppföras och nu är under inrepetering kommer att provspelas och att just detta kanske blir kvällens höjdpunkt. Det är Tobias Broström som skrivit – eller ska jag säga skriver, för han rusar fram och tillbaka under repetitionerna mellan åhörarplats och musiker med pennan i högsta hugg. Och inte brukar alltid just det nyskrivna verket gå till ens hjärta sådär direkt;) Men här undrar jag om inte publiken kommer att fröjda sig alldeles enorm trots att det är så ”modernt” – eller just därför! Det är för stor symfoniorkester och två solister: Violin Hugo Ticciati och Slagverk (marimba) Johan Bridger – Bara att se de två solisternas samspel och solospel är en upplevelse i sig!

Dirigent är ingen mindre än den berömde Tõnu Kaljuste.

Foto: Harri Rospu – Toni Kaljuste

Välkommen till en magnifik konsert i Kulturhuset i Ytterjärna med glödande ungdom och brusande musik!

Höstens program är här

Peter de Voto — Sun, 07 Aug 2011 12:55:59 +0000

Det är med glädje och en stor portion stolthet och spänning vi nu presenterar höstens program!

Hedersgäst Batsheva Dance Company 3/12-11:

Cullbergbaletten närmar sig

Peter de Voto — Thu, 19 May 2011 11:36:41 +0000

Vad döljer sig bakom en av de mest gåtfulla titlar vi svängt oss med på Kulturhuset – True Stories of Castaways and Other Survivors

Cullbergbaletten är i sig alltid en upplyftande händelse. Väl förstår man att aldrig kommer man själv att röra sig så tyngdlöst så kraftfullt. Men likväl smittar energin och skönheten av sig så att man likväl dansar – om än inombords!

Det får vi se på lö 21/5 kl 19

Detta skrev SvD efter premiären i februari i år 2011

Se bilder på Cullbergs hemsida